En svår sak med att skriva är att hitta en persons kärna. Som Frasse Ballongs. Just nu vet jag inte riktigt vem han är. Och det hindrar mig från att få flyt i skrivandet och att hitta de rätta berättelserna. Han är livsnjutare eller försöker vara det. Han försöker tvärtemot vänner och klasskamrater och vuxnas förväntningar på en tolvåring att förbli ett barn. Den biten har jag lånat från mig själv. Men sedan? Ballongen förstås. Men vem är han innerst inne?
RIKARD ASK. Skriver barnböcker och läromedel. Gillar loppisar, grodor, rävar och tält.
Senast utgivna böcker
Bokmärken
Arkiv
- november 2019
- juni 2019
- januari 2019
- oktober 2018
- september 2018
- maj 2018
- januari 2018
- december 2017
- oktober 2017
- mars 2017
- februari 2017
- november 2016
- augusti 2016
- maj 2016
- april 2016
- mars 2016
- februari 2016
- januari 2016
- november 2015
- oktober 2015
- september 2015
- juli 2015
- juni 2015
- maj 2015
- april 2015
- mars 2015
- februari 2015
- januari 2015
- december 2014
- november 2014
- oktober 2014
- september 2014
- augusti 2014
- juli 2014
- juni 2014
- maj 2014
- april 2014
- mars 2014
- februari 2014
- januari 2014
- december 2013
- november 2013
- oktober 2013
- september 2013
- juni 2013
- maj 2013
- april 2013
- mars 2013
- februari 2013
Spännande det där. Tänker att man kan göra på två sätt: Att besluta sig för vem han är och skriva utifrån det. Eller bara skriva på, sätta karaktären i olika scener och situationer och utifrån det komma fram till vem han är, att det är där det liksom visar sig. Och det där med vem han innerst inne är… Kanske ska man faktiskt inte veta det ens som författare? Kanske är en karaktär mer komplex än så? Kanske ska man lämna det åt läsarna? Eller är jag helt ute och cyklar nu Herr Ask?
Nej, du har säkert rätt. Det var nog projicering från min sida det där med innerst inne. Jag försöker hitta min egen kärna och lite närmare har jag kommit. Men mycket är gömt i skuggorna.