Reflektioner och pomodoros

En bra sak med att gå Författarskolans magisterkurs först nu, tio år efter att jag gick grundutbildningen är att jag hunnit skriva mycket. Och tänka mycket på skrivandet. För på magisterkursen är det mycket fokus på att man ska reflektera över sitt skrivande, hur, var, när, varför, och vem om man så vill.

Jag söker mig fram i en berättelse, i en text. En mening ger nästa. Det är ofta en resa jag skriver om, och i okänd terräng. Jag planerar väldigt lite. Det finns inget synopsis från början. Jag är en upptäcktsresande i min fantasi skulle man kunna säga. Därmed inte sagt att jag börjar helt från noll när jag skriver, alltid har något att utgå ifrån, en scen, en känsla, en person. I De bortglömda benens hämnd (2015 på WillaHolma) var det titeln och följande rim:
En svart och ruskig natt
på en kyrkogård för hund och katt

I Snodden & Månkatten är det hur berättelsen börjar: Snodden och hennes lillasyster April och deras mamma flyttar till ett nytt hus, ett fult litet radhus. Pappan finns inte med av någon anledning.

Sedan växer berättelsen fram långsamt, ord för ord. Rätt snabbt har jag en vag aning hur det kommer att sluta.

Jag har äntligen lyckats få till det svåraste med att skriva, disciplinen. Att verkligen sätta mig ner och göra det. Och det var så enkelt som att skaffa en lite Pomodoro-app. Skriva 25 min pausa 5. En klocka, mycket lik en skolklocka, skräller när det ringer in eller ut. Kör 5-6 pomodoros på förmiddagen och sedan lika många efter lunch. Ja, lunch, jag tar en timme vare sig det behövs eller inte. Rutiner rules.

Om Ask

Rikard Ask. Författare, låtskrivare, redaktör. Lektör ibland,skrivlärare ibland. Geolog. Vandrare. Samlare.
Det här inlägget postades i Skrivlogg. Bokmärk permalänken.